Ett syskon

Idag är jag gravid i vecka 15 och i januari får vi träffa Milos lilla syster eller bror eller en av varje kanske, vem vet. Jag har en känsla av att det är två liv där inne och vet inte varför men det kan gå över, den känslan alltså. Jag trodde det en kort stund med Milo också och tror det är en tanke som dyker upp hos alla som är gravida, eller? Det är ett efterlängtat syskon och visst är det lite häftigt att bli fyra i familjen. Roligast är det ändå att ge Milo ett syskon, det känns som om man ger honom en fin present och man ger bebisen Milo också, de får varandra för en hel livstid ihop. Men ibland får jag dåligt samvete och tänker att han kanske inte alls blir glad utan känner sig övergiven och åsidosatt. Det Kommer bli annorlunda att ge all tid, ork, glädje och kärlek till ännu ett barn och just nu känns det inte som om man kan ge det till någon annan än Milo. Men jag vet ju att det kommer av sig självt och jag kan se mig själv gå in i barnens rum, stå och titta på dem på samma sätt som jag tittar på Milo varje kväll. Den känslan som är i kroppen det ögonblicket när man tittar ner på sitt sovande barn går inte att beskriva och ibland får jag tårar i ögonen. Tänk att uppleva det dubbelt så mycket, måste vara magiskt.

Kommentera inlägget här :