Snopet?

Igår kväll trodde vi att det skulle bli bebis på natten. Jag låg i soffan med hyfsat starka värkar som vi tog tid på. Sa till Kristian att jag tar en starkare värltablett och så sover vi ett tag för man ska ju inte åka in förrän det känns som om man inte ska klara av detta hemma längre. Gissa om vi snopna vaknar upp i morse, jag är smärtfri, inget har hänt och värkarna har stannat av. Har hållit igång hela dagen och åkt runt med mamma helt smärtfri och pigg. Var trevligt att få komma ut och lufta sig lite och ta på sig ett par jeans men känns fortfarande Väldigt konstigt att det bara stannade av sådär....var ju likadant i två nätter med milo i magen innan vi åkte in för igångsättning. Men kroppen kör sitt race och jag hoppas den övar :)

Vecka 40+1 dag över

Jag försöker att tänka positivt och uppskatta att jag får gå en helt fullgången graviditet. Att allt har gått bra och att min bebis inte kommer att födas för tidigt. Jag uppskattar verkligen detta och är tacksam. Men kom igen....det vore kul och skönt att få detta gjort nu. Jag vill ju inte bli igångsatt och riskera snitt igen, vi kan väl få slippa det och få uppleva en "riktig" förlossning. Vakna och känna hur spännande det är att snart få ringa mamma som ska passa Milo, jobba på här hemma och sen ta oss till sjukhuset och få jobba tillsammans. Jag ska skrika och förmodligen gråta för jag gråter ofta. Jag misstänker att jag egentligen är en beroendepersonlighet för jag längtar så mycket efter lustgasen igen. Saknade den efter förra förra förlossningen. Jag vill fasen till och med krysta ut ungen trots att jag läst och hört att det känns som om man brinner där nere. Vi är redo nu bebis :)

10 kg upp tack vare denna mage. Jag är 153 lång och kan tala om att hela jag är en gravidmage. Inte så mycket längd att fördela bebis på. Tänk om man kunde vara lång och ha en söt liten kula bara :p. Idag har magen sjunkit en hel del och känns som om bebis tänkt krypa ut eller något. Det trycker på neråt nu



Utelek

Helgen har varit lugn och fin. Vi njuter verkligen av att ha pappa hemma hos oss. Varje fredag längtar jag och det känns alltid lite extra pirrigt när han kommer hem. Vi gör oftast inget särskilt alls på helgen utan slappar mest och tar ngt litet eller stort städ-fixarprojekt. Tack vare att vi har hund så går vi ut såklart men även utan hund är vi en familj som gärna går ut i lekparkerna här hemma eller skogen. Det är så lätt att hitta på saker med barn och det behöver inte kosta pengar, de är lättroade än så länge. 

I helgen njöt vi såklart av den första riktiga snön. Tog med systemkameran ut och fotade fina bilder. Man är snabb med mobilen men alltför sällan tar man med sig sin dyra fina kamera, måste bli bättre på det :)