JessicaAkerblom

Oj vilka sommarkänslor som väcks nu om dagarna med det här fina vädret. Milo och jag tog en premiärlunch ute på balkongen.

Jag slutade jobbet kl 15 i lördags och fick äntligen åka hem till mina grabbar. Senare fick vi besök av familjen i form av syrran, hennes kille, mamma och hennes man. God mat och film med ögongodis i form av Tom Hardy. Blev en supermysig kväll. Innan jobbet idag tog vi en långpromenad på vår nya favortiplats på Gyllhjelmska leden. Milo fick mellis med sig och vi satt en stund i gräset i den fina skogen på det fina stället och bara va tillsammans. Nu är jag på jobbet och ser fram emot fredag, första heltidslönen och vi ska unna oss en lunch på stan och lite lite shopping, sånt vi behöver men inte haft råd med. Sen ska det sparas till festen.

Jag har inte glömt bort er personligen men att blogga har jag totalt glömt, sällan man har tid över förrän på kvällen och då brukar jag och Kristian försöka låta bli telefoner och datorer för att få en mysig stund i soffan. Såg att jag skrev fel vikt förra veckan, det ska ju vara ett kilo minus dvs 74.3. Ska väga mig i morgon efter jobbet och hålla tummarna. Gått med i Viktklubb för att se om det kan hjälpa, tror egentligen inte på sånt men det hjälpte faktiskt att få en kaloriplan på 1480 kcl om dagen och se hur lite jag egentligen ska äta. Som häromdagen då vi grillade och jag tänkte noga på maten, tog två korvar med bröd och några pommes och så sallad. Tyckte själv att det var svårt, hade gärna tagit en korv till men tyckte jag var duktig som åt "så lite". Sen visade det sig att det "lilla" var rysligt nära att uppfylla mina tillåtna kalorier för middagen. Så nu är jag mer medveten om vad jag lägger mina kalorier på, en rejäl nyttig middag som gör mig mätt eller två onyttiga grillade korvar med bröd till. Känner att jag äter mindre för jag är hungrig på kvällen men inte sötsugen och jag mår inte dåligt heller, lite hungerkänslor kan man hantera såhär i början. Var också och provade på ett Latin Move-pass på gymmet. Jättekul och svårt att hänga med, som Let's Dance på uppåttjack ungefär och alla andra hade ju gått sen start men jag studsade runt och tänkte att det viktigaste är väl att jag rör på mig.

Glömde ju blogga vikten igår men jag vägde mig faktiskt och jag ligger på 73,3 så ganska exakt ett kilo minus sen förrra veckan. Imorgon är det kalas men jag tänker inte äta något av sötsakerna, jag har ju haft den tanken att jag vill "leva normalt" och fika på kalas, äta en pizza ibland och ta en fika på stan med en kompis. Men kanske att jag får strunta i det tänket för ett tag och köra hårt om jag vill ha resultat. Men då kommer man till det där om att medge för andra att man är annorlunda och tjock, jag har så svårt att säga orden högt "nej tack, jag behöver gå ner i vikt" och utmärka sig på det sättet. Vet att det är löjligt för det syns ju på mig såklart att jag är tjock :) folk blir väl inte extra medvetna om det bara för att jag tackar nej högt, men lite så känns det. Ska se till att jag har mellis med mig och inte får lågt blodsocker och blir sugen på godsakerna.

Har för ett tag sedan upptäckt hur gott det är med kräftsjärtar och numera har jag dem på en smörgås, som mellis med keso eller som protein i en sallad. Jag satsar på att äta bra med protein men märker att jag inte kan utesluta kolhydrater helt, och det ska man ju faktiskt inte. Men jag äter inte kolhydrater till allt och när jag äter det så ser jag till att grönsaker och protein är mer. Men jag äskar ju potatis och det är ju faktiskt nyttigt så det käkar jag på, pasta är mindre nyttigt så när vi äter det blir den utblandad med Haricot verts. För att peppa mig ännu mer nu när jag är igång igen ska jag ha vägdag på fredagar. På fredag får ni och jag veta min vikt. Den brukar ligga på 75.något och gjorde det sist också, 75,4 var det. Mitt första mål är 69 för jag minns inte när jag vägde 60+något och att få komma ner i den viktklassen skulle vara ett så stort steg. Allra helst skulle ju jag med min längd och tunna benstomme väga 50 något men dit är det en lång bit kvar till. Men kanske ska ha det som ett mål men när jag nått en hälsosam vikt så tror jag att jag stannar där det känns bra utan att kolla på vågen. Gäller att få till träningen, det är det svåraste tycker jag.

Inte tusan blir det någon promenad i detta väder. Milo sover så Tilda och jag gick ut snabbt på baksidan. Hon tycker inte alls om regn så det gick fort. Passar på att lata mig efter jobbet nu när Milo sover. Sen ska det ju städas såklart, vad annars :)

Vi var båda lediga och passade på att slänga upp Milo i bärselet och ge oss ut i skogen på en promenad. Vi hade som mål att inte ha någon planerad väg men vi provade att gå över åkrarna och över stora vägen. Där kom vi ut på landet bland hästhagar och mysiga hus, följde grusvägen tills vi såg en liten stig bredvid en hage. Vi chansade och följde den. Det visade sig att vi hamnat på Gyllhjelmska leden som går lite överallt men just denna sträcka var så jäkla fin. Vi skojade om att vilka andra 20+åringar blir glada och tycker det är coolt att vi hittat denna fantastiska vandringsled. Promenaden blev bara på 6 km men vi ska ta reda på exakt vart den går, vi följde den i skogen och vips var vi ute i vårat bostadsområde och såg hur skyltarna fortsatte bortåt. Det är en sån där plats man vill visa för alla och ha en picknick.

Lillkillen börjar närma sig ett helt år och oj vad det gått fort. Minns inte att han varit bebis och idag är han mer av ett busigt litet barn än ett spädbarn som bara sover. Titt-ut är en favoritlek och han kan också leka den själv med oss. Då kryper han in i ett rum, stänger dörren och så ska man ropa "var är Milo?" då öppnar han dörren med världens leende och ett skratt och så kan vi leka detta i 20 min. Han har slutat med välling av eget val och igår sov han första gången i eget rum, det gick jättebra och var värre för mig. Hade ångest över att inte få den stunden på morgonen när man vaknar av hans glada prat, när man öppnar ögonen och ser honom stå upp i sin säng och han hoppar och tjoar av glädje över att man vaknat och ska ta upp honom. Nu är det ingen där när han vaknar tänkte jag men det struntade han ju i. Han satt i sin säng i egna rummet och pratade glatt med sin nalle och blir lika glad som alltid när man kommer in i rummet, ingen big deal av det liksom, som sagt bara från mammas sida.

Han går inte än men går längs med möbler och med sin gåvan. Ordet han använder sig mest av nu är "daaaa" vilket vi tror är hunden Tilda, hans andra mamma, syster och bästa kompis, de är aldrig långt ifrån varandra.

Vi övar på tack och det har blivit en lek av att ge saker till allt och alla och sen förväntansfullt få tillbaka dem. Att vinka lärde han sig fort och just nu vinkas det lite närsomhelst men oftast när man går in i ett rum.

Favoritsakerna är allt han inte får ha som Tv-dosor och mobiler och om man tar ifrån honom det visar sig ett jäkla humör.

Kom tidigt till jobbet och i väntan på att få börja jobba sitter jag och läser en tidning och zappar på TVn. Får se att gamla avsnitt av One tree Hill börjat sändas på 5an. Serien har just slutat och jag följde den i alla år, att få se den från början igen känns lyxigt och minnas sin ungdom. Serien följde med mig i mitt åldrande och nu på slutet av den fick alla barn och blev vuxna. Nu är vi tillbaka i våra tonårsår, serien och jag. Dags att jobba nu.

Är på jobbet och tar det lugnt. Jobbar till 15 i morgon men efter det åker jag hem och myser med mina fina killar. Stackars Kristian mår dåligt med halsont, huvudvärk och feber, känns jobbigt att lämna honom ensam med Milo då i 25 timmar men han klarar sig fint, tur att vi har en sån snäll och lätt unge. Om han är pigg ska jag försöka smita iväg till gymmet, om inte så får cykelturen hem duga.

Gick på stan igår efter jakt på en vårjacka åt Milo och jag gick runt i säkert alla affärer och blev mer och mer irriterad. I alla butiker fanns det massor av fina, tuffa och snygga jackor åt tjejer men inte mer än två modeller för killar. Inte en enda butik hade mer än två typer av jacka att välja av och tyvärr hittade vi inget. Åkte hem och beställde två jackor i olika storlekar istället. Blev dyrare än jag tänkt mig men det var så kul att kunna beställa något och från början hade jag 10 artiklar(kläder) men tog bort och behöll bara dessa två jackor. Det ska sparas nu till fest och körkort.

Sitter på jobbet och kollar på humorgalan. Hjärtat brister när jag ser och blir medveten om hur många barn i världen som lider och far illa. Som mamma är det svårt att ens föreställa sig. Jag vill helst adoptera allihopa och ge dem den näring de behöver. Jag skulle absolut kunna adoptera barn och det är alltid något jag haft i tankarna. Tänk att få ge ett barn chansen till att överleva och få ett helt annat liv. Känns på ett sätt som en omöjlig kamp men att ge ett barn en chans är väl bättre än att inte göra något alls, även om världen är full av barn som lider. I Sverige finns det också barn som behöver andra föräldrar men vi låter nog inte barn svälta ihjäl eller dö av uttorkning här hemma, det skyddsnätet har vi ändå lyckats med att bygga upp. Man ska ändå vara glad för att man är född i Sverige och de som inte är det ska vi hjälpa för i slutändan handlar allt ändå bara om slumpen av var i världen vi föds.

Viktnedgången står fan helt stilla nu och det händer ingenting. Jag tycker att jag sköter mig men borde träna mer antar jag. Det är svårast att få tid till träningen men nu kanske jag har råd att köpa en 24 timmars-nyckelbricka och slipper vänta på att gymmet ska öppna kl 16. Jag cyklar till jobbet varje dag och jag har minskat rejält på portionerna, det känns för jag är hungrigare. Slarvar med mattider och mellanmål och kommer ofta på att äta när jag mår illa och känner att jag ska svimma. Får skärpa till mig och komma igång med styrketräning. Vill ju få den där starka och friska kroppen. Jag ska se positivt på att jag har gått ner, nu står det stilla så dags för hårdare tag.