Igår var vi ute länge och tog en lång promenad med mormor. Jag städade ock fixade fint hemma och åkte till stallet sen på kvällen. Idag vaknade jag upp med huvudvärk och så snöar det ute. Till och med jag blev lite deppig då men tänkte ändå göra det till något positivt. Dåligt väder och kallt ute gör att man kan få passa på att stanna inne en dag. Milo får kolla på film i pyjamas och vi åt frukost i soffan. Det bästa är när Leah sover ute i vagnen och vi får en stund ensamma. Vi pratar om filmen och sitter tillsammans i soffan. Den stora fördelen med att vara hemma är att man har tid till allt. Vi känner ingen press att denna dag ska bli jättekul, vi ska göra massor och vara ute mycket. Vi har tid för såna dagar då man knappt är hemma och vi har tid för en sån här dag med ett lugnt tempo och absolut inget att göra. Det är så skönt att känna det, att inte låtsas som att vi har perfekta dagar i lekparken jämt utan snoriga barn i pyjamas hela dagen-dagar också. MEN jag blir lätt rastlös av dessa dagar om det blir för många som vid sjukdom till exempel så det är alldeles lagom att ha en då och då.
