Jessica

Måndag idag och Kristian har gått till jobbet. Han har varit hemma 6 veckor och har en vecka ledigt kvar efter denna veckas inhopp. Jag kan inte rå för det men jag är så grymt besviken på semestern och hur det blev. Vi har upplevt två dagar på stranden och självklart har vi gjort annat kul som Parken zoo, lekland, grillat med familj, besökt Skansen och haft sköna dagar hemma. Men det har ju hela tiden hängt ett stort grått moln över oss, både mentalt och faktiskt på riktigt, himlen är alltid grå tyvärr känns det som. Jag ser ofta positivt på livet och kan uppskatta känslan av att "bara vara" och då särskilt tillsammans med familj men jag saknar utelivet och solen något enormt. Att vara ute en hel dag och känna värmen och solen ge energi. Tycker synd om Kristian och många andra som jobbar heltid och verkligen skulle behöva solens energi för att orka med resten av året. 

Vi tog tåget till Stockholm, ett äventyr bara det då Milo var så förväntansfull och glad över tågresan. Det är verkligen en enorm glädje över att kunna ge sina barn upplevelser. Det spelar faktiskt ingen roll vad det är för Milo kan vara oerhört glad över en skogstur och att få ställa frågor om det vi ser. Leah tyckte också om tåget. Vi hade sån tur att välja en egen vagn/kupé och behövde inte ta så mycket hänsyn till övriga passagerare. 

Den tråkiga sommaren har gjort underverk i naturen som fullkomligt lyser av gult, rött och blått. Några kantareller såg vi faktiskt inte men jag har hört talas om att det finns massor. Vi tog en runda i skogen längs med elljusspåret bara men det är lite mer än 4 km för Milo att gå hemifrån och tillbaka och det klarar han fint för det mesta. Vi gillar skogen, det är ett billigt nöje men så mysigt att gå ut hela familjen och känslan att komma hem sen med nöjda barn och hund är oslagbar. Just denna dag öste regnet ner, jag menar verkligen enormt mycket regn. Vi var nästan hemma, befann oss inom bostadsområdet när det började men man blev lika blöt som om man ställt sig direkt under en dusch.