Jessica

Vi har beställt vagn, babyskydd(bilbarnstol) och ett spädbarnsinlägg till vår gamla bärsele från Ergo baby. Jag älskar den där bärselen, den är det bästa köpet vi gjort och har blivit använd massor här hemma, ute i skogen och på resor. Nu senast hade vi den när vi flög till England. Ser så fram emot att kunna använda den direkt till bebis. Lyxen att kunna ge bebis närhet men ändå kunna göra annat som att ägna mig åt Milo tex känns ovärderlig. 

Lite bebisuppdatering är att jag typ trott i flera nätter nu att det snart kommer sätta igång på allvar. När man vaknar känner man sig himla dum och lurad som tänkte tanken men just nu tänker jag den hela tiden. Jag tror det snart startar, varför ska jag annars ha såhär ont för? Och så läser man på lite och inser att man visst kan ha det såhär i flera veckor innan förlossning. Dessa mensvärk-smärtor som påminner mycket om värkar är kroppens sätt att förbereda sig. Det känns ju väldigt bra att kroppen laddar denna gång, med Milo i magen upplevde jag inte så mycket sånt här. Hade mensvärken hela graviditeten med honom men det får man ju för att livmodern förändras. Denna graviditet har jag inte haft så mycket av det förrän nu alltså och den är mycket kraftigare. Det är som när man sjukskriver sig från jobbet och bara ligger i soffan med en varm vetekudde. Därför är det väldigt förvirrande om man befinner sig i ett tidigt stadium av förlossning(kan vara i mååånga dagar) eller om det bara är förvärkar som man har veckor innan. Jaja vi får se helt enkelt. Det lustiga med dessa smärtor är att jag nu minns hur de riktiga värkarna kändes och jag utbrast till Kristian "det är ju ryggen man har ont i för tusan, jag minns det, jag minns den hemska smärtan i ryggen jag hade när vi var uppe på förlossningen". Detta är ju något som naturen barmhärtigt nog låter de flesta kvinnor glömma eller förtränga men nu har jag det som ett kvitto på att absolut veta när det sätter igång på allvar. Den här mensvärken jag gnällt om i detta inlägg är alltså inte så mycket att lägga värde i just nu, antingen blir den värre till riktiga värkar och med störst sannolikhet betyder den inte så mycket alls just nu annat än att den helt enkelt är här :p

I dagarna tre har vi firat jul med familjen. Tradition med Bingolotto, mat och julklappar den 23e med mamma och syster. På julafton var vi hos Kristians syster dit även Tomten kom. Milo var helcool och hjälpte Tomten med paketutdelning men ville inte gå så långt som att sitta i Tomtens knä. Den 25e var det dags att fira engelsk jul med Kristians syster med familj från England.  Engelsk julmat var verkligen jäkligt gott med fylld kalkon och potatis i olika Varianter. Tre mycket mysiga och härliga dagar tillsammans med så mycket familj som möjligt :) Fina julklappar i lagom mängd då vi är en familj som bara köper något litet till alla. Vi köpte inte särskilt mycket till Milo heller då han ändå inte förstår vitsen med att bygga berg av alla sina paket eller att jämföra med andra. Han får ju vad han behöver året om och ser verkligen inte vitsen med att ta i så man/plånboken spricker på bara ett datum om året för att sedan inte ha råd till att köpa överdragsbyxor eller något annat som behövs i januari sen. Det är lite sorgligt hur detta med julklappar blivit en alldeles för stor grej och statussymbol.