På måndagen åkte vi in, allt såg bra ut men bebis ligger fortfarande fel. Denna läkare ville inte alls prova att vända utan vill ge bebis chansen att fixa det själv. Jag får självklart bestämma om jag ens vill prova att vända och det är svårt att besluta om. Alternativet är kejsarsnitt men det är något jag riskerar ändå om bebis är för stor för mina mått.
Om en vecka ska vi tillbaka för att se var bebis ligger. Är Hen fortfarande felvänd fattade både Kristian och jag det som att de inte provar att vända utan bokar in oss för ett snitt i lagom tid för fullgången graviditet. Om bebis har vänt på sig har jag ändå ultraljud inbokade sen innan för att mäta storlek. Efter dessa mått avgörs hur bebis ska ut så just nu är inget avgjort alls, känns som att vi har oddsen mot oss och att det blir snitt. Varför ska jag prova att vända på bebis utan att ens veta om jag kan föda på egen hand?
Vi får se hur det blir, skönt att veta att bebis mådde bra och klart jag inte känner sparkar uppe om fötterna är där nere :)
Är man mindre värd som kvinna om det blir ett snitt?! Är det inte viktigast att barnet kommer ut till världen och mår bra. Känns som om du ser en vaginal förlossning som en vinst. Får man medalj när ungen har kommit ut. Lixom bra jobbat!
Gilla läget med dina mått och ta det som det kommer. Att leka grottkvinna och supermorsa samtidigt är inte ett dugg till din fördel.
Tycker att din syn på snitt är otroligt nedvärderande och du borde skämmas som både kvinna och mamma!!