Den 8 maj flyttar vi tillbaka till vårt gamla område igen. Denna stora och fina lägenhet vi bor i nu blev aldrig hemma för mig och jag har svårt att slappna av och känner mig otrygg här och en känsla av att vi har det mysigt infann sig aldrig. I vårt gamla område trivdes vi jättebra även om vi nu kommer att bo mycket mindre så vet jag att det kommer att gå bra. Och hyran skiljer sig 4000 kr vilket såklart är en bonus men inte avgörande, det viktigaste är att man trivs och jag längtar så efter flytten och att få komma i ordning. Bara tanken på att få sitta på balkongen och höra alla ljud runtomkring från grannar och barn som leker utanför, Milos kusiner som bor i huset mittemot. Det bästa av allt är att vi redan unnat oss att låta ett företag flyttstäda åt oss. Vi packar ihop oss och kan direkt fokusera på vårt nya långvariga hem. Jag går runt med en sådan lättnad och känsla av glädje i kroppen och för andra kan jag inte förklara lockelsen eller det fina med vårt område men jag tror mycket på att gå på känsla i livet och där trivs vi och det är rätt för oss just nu. Lägenheten är ju exakt likadan som vår gamla och denna gång ska Milo få det stora sovrummet och Kristian och jag tar det lilla lilla där vi i princip bara får in en säng :) men vad mer behöver man i ett rum att sova i.
Vänner
Tog en fika idag med mina äldsta vänner. I perioder har de båda varit min bästa vän och i andra har vi inte umgåtts så mycket. Men Alex och jag är familj, jag är i princip adopterad in i den familjen och många gånger var de min ljuspunkt och trygghet. Jenniefer och jag var oskiljaktiga på högstadiet sen kom andra in och andra gick ut ur bilden och sen bytte hon stad. Nu är hon tillbaka i mitt liv. Vi satt på ett café och pratade om allt, allvarligt och skojigt och killen bakom oss såg jag tjyvlyssnade och han skrattade massor. Det behövdes en dag som denna att bara vara på, tack tjejer :)
Killen
Är så kär i min fina häst men saknar också Pamir enormt särskilt som jag hade honom i 8 år och då bygger man upp något som Killen och jag inte hunnit än men med tiden lär man känna varandra. Allt går så jäkla bra med Killen och jag skulle vilja träna honom lite mer bara men samtidigt är varje ridpass en träning för oss och man får vara nöjd med det också:) Igår var vi ute och sprang och det märks att konditionen är bättre nu när han fick trava i olika tempo, tror den långsamma traven som är mer samlad är bättre och faktiskt jobbigare än att bara rusa på även om det också är kul och något han gillar. Vi avslutade med att klättra lite. Vi ska bygga rumpa och rygg hoppas jag.
