Jessica

Ja som en hare i storstan under rusningstrafik kände jag mig som och kan tänka mig att det syntes på mig med. Att åka tunnelbana gillar jag och att gå bland allt folk går väl också bra. Väl framme på T-centralen började jag leta efter mitt tåg. Jag gick upp och jag gick ner, läste på skyltar och sprang fram och tillbaka mellan alla stressade pendlare som ville hem efter en avlsutad arbetsdag. Min förvirring måste ha varit uppenbar. Till sist frågade jag om hjälp och som den bonnläpp jag är sa jag bara att jag ville med tåget hem till Eskilstuna. "Visst, gå bara uppför trappan" Fick till och med en handgest som hjälp. Gick upp för trappan, nej inget tåg. Upp för en annan trappa, där stod en man och skrek på det där stora  svart-vit rutiga torget. Inge tåg där heller och honom eller hans kamrater ville jag ju inte fråga. Ner igen och snurra runt ett tag innan jag gick till "Information". Nu var jag desperat " Snälla förklara för mig, jag är vilse och vill hem till Eskilstuna, vart ska jag gå?" Paniken både syns och hörs. "Gå upp för trappan, ta höger ut på bla bla bla gatan och följ den en bit"

Jaha konstigt men jag gör väl det då. Går upp för den där jäkla trappan. Var det vänster eller höger, jag går vänster en bra bit. Fel håll kanske? provar andra hållet en bra bit och håller utkik efter ett stort T. När jag inte hittar något stoppar jag en dam på gatan och upprepar frågan. " Ja men det är bara där borta, på andra sidan gatan, Centralstation, du kan inte missa det". "Aha, det är inte samma byggnad? "Nej, nej lilla gumman, gå däråt"

Gott folk, T-centralen har tunnelbana. Centralstationen en bit därifrån har tågen hem. Dagens lärdom. T är inte = Tåg T= Tunnelbana