På senaste tiden har det hänt saker med folk i min närhet som fått mig att inse hur ömtåligt livet kan vara. Inget kan tas för givet, vissa människor har valt att gå en egen väg och andra har tvingats in på den. Resultatet kunde blivit samma oavsett om man själv valt det eller inte, så slutgiltigt och tomt. Närsomhelst kan livet ta slut och det skrämmer mig så jäkla mycket ibland. Fina människor har varit nära att försvinna från oss och jag stod vid sidan och såg det inte hända ens. En gång i livet var jag med och såg allt, jag levde med det, jag såg personen försvinna mer och mer ner i mörkret men även då förstod jag inget. Det kanske aldrig går att förstå men om vi förstod oss på livet och slutet skulle vi kanske inte bry oss om att leva ordentligt. Det ska inte vara logiskt eller lätt att förstå.