Tillbaka till verkligheten och den grå trista vardagen i det gråa trista Sverige. Sverige verkar ha fungerat alldeles utmärkt utan oss och vad förväntade vi oss egentligen, att hela landet skulle stanna upp och ta semester bara för att vi gjort det. Den enda skillnaden är att det känns som om man hoppat över en hel månad. När vi åkte var det sommar(ja svensk sommar i alla fall), i Bulgarien var det äkta sommar, nu hemma i Sverige är det höst. Tror aldrig jag har upplevt så snabba växlingar i årstiderna. Finns det något bättre sätt för Sverige att få oss att känna oss som hemma än att låta oss komma hem med varsin dunderförkylning? Men det är väl kanske lite typiskt svenskt..vem annars lyckas bli sjuk utomlands där det är 40 grader varmt?(och nej det beror inte på någon AC).
Men jag har nästan bestämt mig för att trotsa förkylningen, till min mammas stora sorg och bege mig ut på en LUGN UTEKVÄLL. Och då ska den verkligen vara lugn, inte Jessica-lugn utan så lugn som alla andra betraktar ordet "lugn". Jag ska sitta still, dricka väldigt lite och vara relativt tystlåten på ett litet och lugnt ställe..det klarar jag. Jag behöver inte ens dricka för hostmedicinen jag tar innehåller morfin så jag har känt mig full varje dag nu. Det blir billigt...jag vill så gärna träffa Alex som jag inte träffat på länge och hon erbjöd sig till och med att betala halva min taxiresa, jag måste åka.